we're pussys
Och plötsligt när man skrev att man mår sådär bra känns allt fel. Whaaaaat liksom? Får en klump i magen och vill lyssna på sorglig musik och bädda ner mig i sängen och stanna där. Det var mycket nu som flög på mig. En sak jag tänkt på länge är varför man bryr sig så mycket om andra människor? Om vad andra kommer att tycka, om vad andra kommer säga och göra. Varför kan man inte bara köra sitt eget race liksom? Jo, för man vågar inte. Man är en deep deep pussy som e alldeles för feg för att skita i vad andra tycker. Jag är verkligen en av dessa. Jag bryr mig skitmycket om andras åsikter och deras syn på mig, alldeles för mycket ibland. Varför skulle inte jag kunna få gå till skolan hur jag vill och göra vad jag vill liksom? Jo, för det är jag för feg för att göra. Vaaaafan e problemet egentligen? Det är ändå mitt liv men tydligen har mitt liv fått väldigt stor inflytelse av andra nu på senaste. Och nu är det såhär mer än någonsin förut. Kan man inte bara släppa det? Typ beställa en tid och så vips är det borta. Så kan man ju göra med så mycket annat?! Eller nej, det går nog inte. Jag får nog jobba bort det själv helt enkelt. Det är bara mitt eget fel. Mitt eget jävla fel att jag är så feg och vågar inte vara mig själv fullt ut. Fast egentligen, finns det någon i hela vida världen som verkligen vågar det? Det tror inte jag. Det finns alltid någon gång som man tänkt att ska jag verkligen göra detta? Eller ska jag verkligen ha detta på mig? Nej, nu ska jag fan bli bättre på detta. Jag ska köra mitt eget race, eller ja iaf försöka.
En annan sak jag stör mig på är varför man är så jävla rädd för att vara ärlig mot folk? Haha, detta är helt sjukt komiskt. Varje dag går man och tänker saker om folk som aldrig någonsin skulle säga till dom. Varför? Jo, återigen är vi för fega. Att vara för ärlig tjänar ingenting till. Men man kan vara mer ärlig än vad man är nu iaf. Till exempel har jag hela mitt liv "tvingats" till att umgås med folk jag egentligen inte tycker om. Endast för att jag är för feg för att säga nej eller för feg för att bli ovän och riskera alla konsekvenser. Men vafan detta är ju sjuuuuukt. Ingen ska väl egentligen behöva umgås med folk man inte tycker om? Ha, är det normalt ellä? JA, det är det idag. Tro det leler ej, men ni alla där ute umgås med folk ni egentligen inte tycker om. Och detta ska jag fan bli bättre på. Vara ärlig och inte vara så jävla feg. Seriöst. Vafan Linnéa. Jävla pussytorsk! Skärp dig nu , en gång för alla. Och ja, det ska jag bannemig göra med! Nu hörni, bitches and hoes där ute nu ska ni ge er fan på att jag ska göra sak av det hela. Jag ska vara ärlig. Inte för ärlig för det gå oftast åt fel håll. Men inom en rimlig gräns liksom? Låter inte det bra? Jo, tamigfan att det gör. Nu kör vi!
__LH
En annan sak jag stör mig på är varför man är så jävla rädd för att vara ärlig mot folk? Haha, detta är helt sjukt komiskt. Varje dag går man och tänker saker om folk som aldrig någonsin skulle säga till dom. Varför? Jo, återigen är vi för fega. Att vara för ärlig tjänar ingenting till. Men man kan vara mer ärlig än vad man är nu iaf. Till exempel har jag hela mitt liv "tvingats" till att umgås med folk jag egentligen inte tycker om. Endast för att jag är för feg för att säga nej eller för feg för att bli ovän och riskera alla konsekvenser. Men vafan detta är ju sjuuuuukt. Ingen ska väl egentligen behöva umgås med folk man inte tycker om? Ha, är det normalt ellä? JA, det är det idag. Tro det leler ej, men ni alla där ute umgås med folk ni egentligen inte tycker om. Och detta ska jag fan bli bättre på. Vara ärlig och inte vara så jävla feg. Seriöst. Vafan Linnéa. Jävla pussytorsk! Skärp dig nu , en gång för alla. Och ja, det ska jag bannemig göra med! Nu hörni, bitches and hoes där ute nu ska ni ge er fan på att jag ska göra sak av det hela. Jag ska vara ärlig. Inte för ärlig för det gå oftast åt fel håll. Men inom en rimlig gräns liksom? Låter inte det bra? Jo, tamigfan att det gör. Nu kör vi!
__LH
Kommentarer
Trackback
