another lovestory

Minns precis varje ord och varje rad jag skrivit. Minns varenda dag jag lidit. Minns en längtan efter dig, så stor att jag knappt själv någonsin kunnat förstå. Trots att tiden varit svår ibland, har kärleken alltid varit den som givit mig tröst. Jag minns allt som om det vore igår. Första gången du log och framför allt, första gången dina läppar mötte mina. Med kärlek. Det var endast två hjärtan som slog i samma takt, våra hjärtan. Och inget mer behövdes. Jag önskar att vi idag kunde stå där vi stod. Men det är ännu en önskan förgäves.

Efter alla mina hopplösa rop på hjälp ska jag nu lyckas ta mig upp härifrån själv. Nu när jag sitter som mest fast i klistret. Det får ta den tid det tar, men bort från dina armar är det enda jag vet att jag ska. Jag ska ta mig loss från det där järngrepp jag fastnat i en kväll för längesen. Det enda jag ber om nu är precis det jag så fint läste för ett tag sedan. "Bokstaven x får gärna försvinna från alfabetet och kärleken får gärna komma tillbaka till mitt liv." Fast den här gången i en annan skepnad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0