enjoy the little things in life

Precis som min trovärdige syster försökte göra klart för mig innan, kan jag ärligt skratta åt dagens tidigare beteende. Jag ber om ursäkt för alla som råkade stå ivägen, verkligen. Så här var det:
Idag när jag skulle få tandställningen insatt märkte de att hålet som blivit efter tanden som jag sist drog ut hade blivit inflammerat. Detta ger verkligen svar på min smärta, men nog om det. De satte in tandställning på ena sidan av munnen, skrev en akutremiss och bad mig vända mig till min vanliga tandläkare och få inflammationen rengjord och sprutad med saltkok-lösning. Jag och mamma beger oss då till min vanliga tandläkar mottagning. Väl där blir vi väldigt otrevligt bemötna av en sur (rent ut sagt) kärring. Efter mycket tjat så bad hon oss sitta ner och vänta tjugo minuter.

Efter en halvtimme kommer det en trevlig tjej som visade sig känna mamma. Hon tar en titt på hålet och presenterar sig som tandhygienist. Redan här kände jag hur fel det skulle gå. Hon talade om att eftersom hon inte är supervan vid liknande så skulle hon hämta någon som kunde det bättre. Efter en fem-minuters lång väntan kom det in en utlänsk kvinna med sjal och jag kunde ärligt talat inte höra vad hon sa till en början. Hon tog en titt i min mun och började peta på hålet med en krok och då ryckte jag till och kände smärtan stiga till max. Då sa hon, oj gjorde det ont? Redan där tappade jag förtroendet, det är väl klart som fan att det gör ont? Hon såg mycket väl hur svullet och inflammerat det var. Sen talade hon om att de var tvugna att bedöva och sedan skulle de greja lite för att sist rengöra det med saltkok-lösning. Grejen var att denna kvinnan var den mest otrevliga och ofösiktiga kvinna jag mött på länge och jag kände ilskan växa inom mig. När hon skulle lägga till lite bedövningssalva för att sticket av sprutan inte skulle kännas tryckte hon nåt så djävulskt att tårarna började spruta. Ja jag låg i en tandläkarstol, snart 16 år gammal - och storbölade. Jag slutade inte böla förräns en halvtimme - 40 min senare då behandligen var avslutad. Inte nog med att själva behandlingen gjorde så fruktansvärt ont fick jag den värsta jäkla tandhygienisten på stället. Under hela besöket och efteråt växte hatet för denna illaluktande otrevliga kvinna bara starkare och starkare, och när jag satte mig i bilen kunde jag börja böla för jag hatade denna kvinna så pass mycket (kändes det som). Hon tog inte hänsyn till någonting och var fruktansvärt oförsiktig och hårdhänt. Fyfan säger jag! Visst, hon var säkerligen duktig då hon tydligen var specialist inom detta området men en otrevlig jävel var hon, det var en sak som är säker. Tack vare denna jävla kärring vill jag nu aldrig mer gå till tandläkaren! Jag kommer fly för livet när jag ser henne och kommer framöver drömma hemska mardrömmar där hon är själva huvudpersonen.

Det värsta är att om det inte blir bättre innan fredag måste jag komma dit och göra SAMMA SAK igen. Grejen är då att detta aldrig kommer hända. Om fallet nu är så att det inte blivit bättre kommer jag aldrig på min döda kropp erkänna detta och tvingas gå dit och möta denna hemska kvinna öga mot öga igen. Nu i efterhand kan jag som sagt skratta lite åt saken. Kanske var det hela situationen och även behandlingen som jag lastade på denna kvinna och hängde henne för att det var hennes fel. Vilket det självklart inte var. Men om det nu är såhär under dessa omständigheter kan väl (för helvete) denna kvinna ändå vara trevlig och ta det försiktig. Hade hon velat ligga där i stolen och bli bemött på samma sätt är nog hon den enda. Även om jag kan skratta åt det kommer jag ändå alltid ha ett litet hat där långt inne till denna kärring och nästa gång jag ser henne kommer blicken hon möter inte vara rolig. Många säger att ett hemskt besök hos tandläkaren kan förstöra allt och det kan jag nu rakryggat anse som 100% sanning. Som jag känner just nu vill jag aldrig mer gå till tandläkaren så länge hon är i närheten. På fredag ska jag dock dra ut tand, på samma klinik. Men tandläkaren jag har då är nog fan den snällaste jag träffat. Hon är guld värd, det ska jag tala om för henne! Tack vare henne är jag inte längre rädd när jag ska dra ut tänder. Hade det varit den andra kärringen som dragit ut mina tänder kan jag ärligt säga att jag troligtvis hade skitit i hela tandreglerings-skitet!