ett undantag
Jag önskar lite att jag vore på siesta nu. Allt hade varit en fetefest och man hade inte behövt bry sig om något. Kan nästan fälla en tår för det. För en fetefest är precis vad jag behöver just nu. Det är mycket som går i och runt i min hjärna. Jag försöker vara stark men vetifan om jag klarar det om inte min räddning kommer snarast. Jag tänker alldeles för mycket känns det som och därför behöver jag tankarna på något annat. Ikväll har jag haft en skittråkig kväll här på rummet varvat med lite packning. Det är kvällar som denna som gör att jag mår såhär.... piss. Jag tänker på allt och allt blir 10 gånger värre. Egentligen är det inget. Absolut ingenting. Men jag tänker och tänker och tänker och vips så är det en jätte grej och jag mår dåligt. Usch, nu låter jag inte frisk, men det är jag. Jag lovar, haha. Jag behöver en varm famn just nu och en fet jävla räddning. Nu åker jag trots allt till Barcelona imorgon och hoppas på att det blir min räddning. Men nej jag vill ju stanna kvar här i ruttna Kristianstad. För en gångs skull. Nu är allt bra här och jag behöver stanna hemma. Fats nä, en resa är kanske det jag behöver trots allt. Okej Linnéa. Sluta tänk nu, nu ska du ha en åååååsum resa och leva livet. PUSSSSS
Kommentarer
Trackback
