finner inga ord

Har nu under en veckas tid hamnat flertal gånger bakom en man med riktigt vidrigt öronhår. Jag har konstaterat att den dag jag får öronhår, går jag under. Det kommer vara som ett svek för själen och har jag inte varit deprimerad innan kommer jag att bli det då. Det finns nog inte ord för hur äckligt detta är. Och om jag nu någonsin i mitt liv råkar ut för att hår börjar växa på mina öron, ja då går jag som sagt under.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0