enjoy the little things in life

Önskar jag kunde fylla flera ark med gudomlig poesi som de så fint suktar efter. Önskar nästan jag var så där olyckligt kär igen endast för att lyckas fånga vartenda ögonblick och omvanlda det till eufori bara genom att få ner det på papper. Jag önskar jag hade en dröm så jag kunde ha något att varje natt återkomma till. Att jag hade en dröm så allt jag gjorde var så fruktansvärt meningsfullt och inte en sekund gick åt spillror. Nu har jag ingen dröm, ingen fantasi till att pryda flera ark med gudomlig poesi och inte är jag heller olyckligt kär längre. Det har växt ifrån mig, och helt plötsligt är mitt liv så där fruktansvärt melankoniskt och tråkigt. Jag behöver en drastisk händelse som får mig själv att slå mig på fingrarna ordentligt denna gång, och att dra mig i nacken så jag verkligen inser vad som är på väg att ske. Jag tinar omedvetet sakta men säkert bort ifrån den här världen.