.

Hur länge tänkte du stanna här? Du har ju inte någon plats för mig och det ser jag. Ändå låste du in dig här och nyckeln syns inte till nåt mer. Du vägrar prata, du vägrar säga när. Vem är det jag hör bakom ryggen? Är där fler? Det spelar mindre roll, men faktum är att vi sa att vi skulle säga allt. Du säger ingenting. Jag har försökt flera gånger om att släppa ner dig, men du vill aldrig följa med. Det ringer och jag vänder om. Jag ser i spegeln när jag letar och du hoppas att jag ska se en del av dig, ta och ta, försvinna ur det fängelse jag byggde då. Du gav mig luft och jag sa okej, önskar att du skulle se någonting. Du ser ingenting. Men mina tankar är dina tankar, fast det vet du knappast om. Trots att du lever någon annanstans visar du dig ändå gång på gång, här inne hos mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0